Klimatkris, globalisering, barnarbetskraft… arbetsorganisationen ILO har utvecklat agendan för anständigt arbete för att trygga även dina rättigheter i ett arbetsliv som snabbt förändras.
Vad innebär anständigt arbete?
Globala utmaningar förändrar arbetslivet med fart. Betydande exempel är barn- och tvångsarbetskraft, en ökande mängd atypisk sysselsättning, klimatkrisen och globaliseringen.
Internationella arbetsorganisationen ILO (International Labour Organisation) har en nyckelposition i att svara på dessa förändringar. ILO utarbetar internationella konventioner för arbetslivet och övervakar att de följs. Sedan 1999 har dess viktigaste mål varit anständigt arbete (decent work).
I ett nötskal innebär anständigt arbete sådant arbete som tryggar arbetstagarens utkomst, respekterar hens rättigheter och garanterar tillräckligt socialt skydd. Begreppet omfattar alla fenomen och personer i arbetslivet, oavsett om det är fråga om ett traditionellt anställningsförhållande.
Vad anständigt arbete ska innehålla syns inte i något specifikt avtal, utan i olika typer av regleringsverktyg som tillämpas på olika nivåer, till exempel ILO:s konventioner. Målet om anständigt arbete är inte simpelt att uppnå, eftersom tillämpningsområdet är brett och internationellt och begreppet är otydligt.
Läs mer: Juristen svarar:Vilka är plattformsekonomins nya spelregler?
Vilka är de fyra pelarna för anständigt arbete?
Agendan för anständigt arbete delas upp i fyra strategiska pelare:
1. arbetslivets normer och arbetslivsrättigheter
2. främjande av sysselsättning
3. socialt skydd
4. dialog och trepartssamarbete.
Pelaren om arbetslivets normer och arbetslivsrättigheter fokuserar på grundläggande människorättsfrågor. Den betonar ILO:s mest centrala normer för arbete och avskaffandet av barnarbetskraft. Pelaren om främjandet av sysselsättning eftersträvar att främja sysselsättningen med hjälp av hållbar ekonomisk tillväxt.
Anständigt arbete tryggar arbetstagarens utkomst, respekterar hens rättigheter och garanterar socialt skydd.
Pelaren om socialt skydd representerar principen om att skydda de svaga och tanken att det är statens uppgift att erbjuda sina medborgare grundtrygghet, till exempel i form av en viss inkomstnivå och bastjänster.
Den sista pelaren förespråkar en starkare dialog via trepartsprincipen. Att staten garanterar organiseringsfrihet och rätten till kollektiva avtal samt en miljö där arbetsmarknadsparternas och andra grupperingars åsikter hörs och uppskattas är livsvillkor för en effektiv dialog.
Vilka andra än ILO påverkar agendan om anständigt arbete?
Anständigt arbete främjas även av FN:s agenda för hållbar utveckling Agenda 2030, samt ILO:s medlemsstater och regionala aktörer såsom Europeiska Unionen.
ILO eftersträvar i synnerhet att främja grundläggande rättigheter och jämställdhet i arbetslivet. I Agenda 2030 går anständigt arbete hand i hand med hållbar ekonomisk tillväxt. I Agenda 2030 har målet om anständigt arbete alltså även ett ekonomiskt perspektiv, och målet sammanlänkas också med en större grupp globala målsättningar för en bättre framtid. För att målet om anständigt arbete ska kunna bli verklighet krävs samarbete mellan gränsöverskridande organisationer. Detta samarbete är viktigt, eftersom en effektiv implementering av anständigt arbete kunde erbjuda svar på flera globala arbetslivsproblem.
Anna Järvinen arbetar som jurist inom området för juridiska ärenden vid JHL. Hennes pro gradu (på finska) behandlade målet om anständigt arbete i EU.
Har du en fråga om arbetslivet som du funderar på? Skicka den till motiivi-lehti@jhl.fi.